Dessa faktorer tillsammans
drar till sig neutrofila granulocyter, monocyter och eosinofila celler i den
påverkade ytan. Kedjereaktionen ovan omfattar även bildandet av den
rörelseinhiberande faktorn MlF, vilken bromsar makrofagernas rörelseförmåga
och som i sin tur leder till att. de nämnda cellerna förs in i och sedan
stannar kvar i de påverkade områdena. Kedjereaktionen kan även ge en ökning
av hudreaktionsfaktorn SRF. Detta påverkar blodkärlens permeabilitet
(genomsläpplighet) varigenom blodcirkulationen stimuleras och därigenom
transporten av skyddande celler in till det stimulerade området.
Vid studium av sårvätska före
och efter laserstimulering kunde konstateras att om inga lymfocyter fanns
bland leukocyterna före stimuleringen så kunde man efter densamma mäta upp
att det fanns mellan 4 och 10 % och att denna ha1t ökade efter nästa
stimulering.
En motsvarande
ökning skedde av halten monocyter.
Vidare kunde
konstateras att följande immunoproteiner ökade efter en enda stimulering:
IgG, Albumin, A1-lipoprotein, IgG, A1-antitrypsin, Transferin,
A2-macroglobulin, IgA, m.fl. Ökningen var störst hos de förstnämnda och
avtar sedan. Den var även individuell hos olika patienter, beroende på deras
mottaglighet för laserbehandling.
Slutligen har man
på olika håll mätt upp ökningen av granulationsvävnad i sår och fann då att
den var 2,4 gånger större efter behandling med HeNe-laser än efter
behandling med GaAlAs-lysdiod (LED).
Ytterst kortfattat
skulle man kunna säga att laserstrålningen stimulerar huden till en bättre
funktion och underlättar kroppens förmåga att komma tillrätta med problemen.
Laserns djupverkan
är cirka 1 cm, men verkan torde i praktiken kunna vara något större genom
att immunoämnen transporteras genom den ökade blodcirkulationen. |